söndag 19 december 2010

Bvc's föräldragrupp

Oh vilken trött mamma jag är ikväll, Lo somnade inte förens vid 21:00! Och varför? Jo för att hon har upptäckt att hon kan göra nya härliga ljud. Så självfallet ville hon skratta och prata med varenda sak här hemma, lamporna, bokhyllan, pappa Jonathan såklart och med sitt nya favorit program Ernst Firar Jul ! Idag var jag & Lo iväg på Bvc's föräldragrupps träff, vilket var 2a gången alla möttes, men 1a för oss då Lo hade feber sist (efter 3 månaders vaccinationen) liksom. Det var verkligen över förväntan, och trots enorma ålders skillnader oss föräldrar emellan så trivdes jag som fisken i vattnet. Lo också! Ett fint litet gäng som kommer att samlas några gånger framöver, både på Bvc's föräldraträffar & privat! Barnmorskan som höll i det hela var underbar och tog upp sjukt viktiga frågor och saker, tex det här med förebilder och hur man känner angående folk som vill hålla ens barn. Det var så befriande att höra att andra kände exakt likadant som mig, och att de till och med ruskade på huvudena av förskräckelse när jag berättade att folk i min bekantskap/familj/släkt har tagit upp Lo utan att fråga, tagit upp henne meddans hon har sovit, inte gett tillbaka henne till mig när hon varit ledsen och upprörd utan sagt saker som -nej jag kan trösta henne. Eller ger henne till andra personers famnar utan att fråga. Ja listan kan göras lång, helt enkelt. Att folk inte verkar förstå att ett nej betyder nej. Självfallet ska närmaste familjen få hålla henne, min mamma & pappa, bror & syster samt svär föräldrarna, men bara om hon är på humör, och om det inte är för livligt runt omkring. Ja och om jag känner mig bekväm med personen i fråga! Alla på föräldragruppen kände exakt som mig, och berättade liknande historier om folk som gjort dem upprörda. En mamma sa till och med att det verkligen kokade inombords när hennes svärmor inte gav tillbaka hennes gråtande dotter. Barnmorskan sa att man ska stå på sig, och skita i vad alla andra tycker eller känner när det kommer till sitt barn!


Oh jag ser fram emot nästa träff, dock kanske det blir så att jag träffar de andra mammorna + bebisarna innan dess! Super kul! Vår grupp består än så länge utav, 3 små flickbebisar och 1 bebispojk!




Det negativa med Vintern är att man inte
kan gå direkt utanför dörren, utan först blir
tvungen att klä på sig hundra lager kläder...

2 kommentarer:

Caroline sa...

Gud vad jag känner igen det där, när min dotter var liten (Nellie, på Öppna förskolan för unga föräldrar =P), tyckte jag att det var jättejobbigt när andra försökte trösta henne. När det var svärmor så vågade jag inte gå och "ta tillbaka" henne heller. Så hennes pappa fick säga högt; nu får mamma trösta dig Nellie, sen tog han henne och gav till mig.

Mamma Emma sa...

Hej & God Jul på er!

Ja, usch är verkligen jobbigt sånt där. Och som du säger, i alla fall när det är svär föräldrarna så är det ju lite jobbigare att säga ifrån, och det är ju faktiskt ärligt talat pojkvännens jobb att säga att det är får vara nog, som din kille gjorde!

Skicka en kommentar