Lite tidigare än när vi annars brukar vakna. Men. Imorgon bitti har vi tid på Danderyds sjukhus så det blir till att åka hemifrån tidigt. Man får ju räkna med 1 timma i rusningstrafik. Jag har akuttid med en barnmorska som min läkare gett numret till. Skönt att man fick tid så snabbt. Hon kommer ta en massa prover på mig och sen skriver hon förhoppningsvis ut mer medicin. Smärtan kommer och går hela tiden, men när den är som värst så är det bara rent sagt olidligt jobbigt! Det finns inget jag kan göra liksom än att i princip vänta ut den. Citadon funkar, men jag känner mig helt drogad och borta i huvudet. Läskigt borta. Sen ska man helst inte amma med den medicinen heller. Just nu har jag ont och man kan beskriva smärtan som svidande, stickande, brännande, ja som att ens vagina (ursäkta ordet) brinner! Det är fruktansvärt. Känns som en väldigt svår urinvägs infektion. Kan ni tänka er att gå omkring och känna så i perioder. Ibland långa perioder, typ utan stopp.
Hela Sommaren har varit toppen, so far. Ja alltså, inga som helst gynekologiska problem. Det var bara någon enstaka dag eller två som jag hade lite känningar på smärta. Men annars så, ingen smärta. Och nu kommer det tillbaka, 1 vecka precis efter att jag var på Danderyds Sjukhus och talade med min nya läkare om att det just nu är en bra period och att jag varit smärtfri ett bra tag. Super skönt konstaterade vi båda, men ja när man talar om trollen så ska det självfallet inträffa igen. Bra att jag i alla fall fått en akut barnmorska. Detta kommer också precis lagom till att vi i morgon åker iväg till Härjedalen. 7 timmars bilåkande dit. Ja så lång tid kommer vi spendera i en bil. Det kan bli mysigt, en härlig roadtripp som jag älskar! Men kan också bli 7 helvetes timmar i smärta instängd i en bil. Kanske ska proppa i mig en massa smärtstillande, och citadon, hoppas på att man somnar och sover hela bilfärden. Men vem ska då ta hand om Lo? Jo just det, jag. Jag ska ju ta hand om Lo, även om jag mår så här dåligt, trots att jag lider, nära att bryta ihop och bara gallskrika rakt ut. Ja jag. Jonathan kör bilen. Så. Jag. Det är inte lätt, man måste försöka att bita ihop så gott det går. Jobbigt.
Ibland kan jag inte sluta undra om jag gjorde något väldigt dumt i mitt förra liv?
Hela Sommaren har varit toppen, so far. Ja alltså, inga som helst gynekologiska problem. Det var bara någon enstaka dag eller två som jag hade lite känningar på smärta. Men annars så, ingen smärta. Och nu kommer det tillbaka, 1 vecka precis efter att jag var på Danderyds Sjukhus och talade med min nya läkare om att det just nu är en bra period och att jag varit smärtfri ett bra tag. Super skönt konstaterade vi båda, men ja när man talar om trollen så ska det självfallet inträffa igen. Bra att jag i alla fall fått en akut barnmorska. Detta kommer också precis lagom till att vi i morgon åker iväg till Härjedalen. 7 timmars bilåkande dit. Ja så lång tid kommer vi spendera i en bil. Det kan bli mysigt, en härlig roadtripp som jag älskar! Men kan också bli 7 helvetes timmar i smärta instängd i en bil. Kanske ska proppa i mig en massa smärtstillande, och citadon, hoppas på att man somnar och sover hela bilfärden. Men vem ska då ta hand om Lo? Jo just det, jag. Jag ska ju ta hand om Lo, även om jag mår så här dåligt, trots att jag lider, nära att bryta ihop och bara gallskrika rakt ut. Ja jag. Jonathan kör bilen. Så. Jag. Det är inte lätt, man måste försöka att bita ihop så gott det går. Jobbigt.
Ibland kan jag inte sluta undra om jag gjorde något väldigt dumt i mitt förra liv?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar