Blomster mässan

Varje år ( 3 året för min del) så åker jag & svärmor till Älvsjö och Blomster mässan. Hon är som mig också blom intresserad ( eller hon är väldigt blom intresserad) och det passar då fint att gå på såna saker tillsammans. Förra året mådde jag illa och spydde precis innan vi möttes upp. Och sen så gick man omkring där på mässan gravid och med magen i vädret. Och på vägen hem i vår solen visade jag henne faktiskt första fotot på Lo. Från rutin ultraljudet i vecka 18. Hon pekade på vad jag nu tror var lårbenet och sa att det nog var snoppen, sen gick svärmor ända in i det sista och trodde att vi väntade en pojk hehe ♥

Detta år & idag var inte precis något som jag vill minnas. För envis som jag är/var så tänkte jag att jo vist kan jag gå på Blomster Mässan med svärmor! Något som jag sett i fram emot i ett års tid nu. Men nej, smärtan kom som vanligt i morse, men vägrade ge med sig under dagen. Utan höll i sig. Där gick jag och hade ont som bara den, kall svettades och var tvungen att stå framåtböjd över barnvagnen. Hon, min svärmor, visste ju om allt detta som pågår med mig just nu och var väldigt förstående såklart hur jag mådde. Frågade ett flertal gånger om jag ville gå hem eller sätta mig ner. Men jag, envis som jag var, ville fortsätta se klart allt, ja för hennes skull. Sen äntligen, efter 3 ½ timma i en storfolkmassa åkte vi hemåt. Lo då? Jo Lo hade det bara bra, satt i barnvagnen och kollade super nyfiket omkring sig, på alla människor som knuffades i folkmassan. Lo fick en liten bok av svärmor som hennes ögon kunde fastna på en stund också, meddans vi vuxna kollade på blommorna och diskuterade. Ja Lo var helt otroligt duktig, som vanligt ja. Sen somnade hon sittandes och jag kunde snabbt och enkelt fälla ner delen i vagnen till liggandes läge. Och så sov hon i alla fall en halvtimme innan hon vaknade upp av allt liv och stoj som pågick.

Nej nu ska jag ta smärtstillande och ja det är tur att Lo sover så tidigt och bra som hon alltid gör, för annars skulle jag ha väldigt svårt att ta den då hon på Apoteket sa att ja man kan amma med den men inget man rekommenderar då barnet kan bli mycket slö i kroppen och somna utav den då det passerar ut i bröstmjölken. Så det låter ju inte alls bra. Så nu tar jag 2, sen lär nästan allt ha försvunnit ur min kropp till hon ska ammas i morgon bitti vid 6-7 tiden. Usch måste gå och kissa nu, jag drar mig verkligen. I alla fall så är pojkvännen min ute i kväll, ute med jobbet sitt. Han sa att han kunde vara hemma, men jag tvingade ut honom då Lo ändå sover för natten vid 18:00 och jag ändå inte som han vet kommer vilja umgås. När jag har ont så vänder jag mig inåt istället, ja helt inåt agerande (samma sak när jag födde Lo, jag gick liksom in i mig själv), och vill inte ens bli nuddad eller sed. Bara vara själv, helt själv. Så nu är jag själv, Lo sover och pappa Jonathan är ute och slår "klackarna" i taket. Jag däremot ska försöka andas, leva och försöka tänka att det finns en gnutta hopp kvar..

Ps: min gynekolog fick jag tag i mitt under mässan. Bad henne skicka remissen till Danderyds kvinnoklinik omgående, för att jag står inte ut en endaste dag längre än vad som måstes liksom. Sen så fick hon lov att skriva ut en annan smärtstillande medicin som jag kan ta istället för den jag för tillfället har (då den ej hjälper, funkade bara vid ett tillfälle) , och sen berättade hon att man hittade bakterie i mitt urinprov, så skulle skriva ut ett recept på en medicin för urinvägs inflammation också. Stod där i folkmassan och pratade för fulla muggar, högt och klart för att hon inte bara skulle höra utan också förstå att detta inte funkar längre. Jag håller typ på att tappa livsglädjen, hoppet och ja förståndet mitt. Igår satt jag i duschen från 19:30-22:00 och grät, så jävla ont hade jag. Pojkvännen min satt ute i vardagsrummet, med middagen vår på tallrikarna som hann bli iskall innan jag tog mig ut från badrummet och kunde äta.

Lo fick en liten Miffy bok av farmor..

(som tydligen inte går att slicka & dregla på upptäckte vi)

..och jag fick en Bellis ♥

(samt några andra fina grejer också)